När ett land deltar i eller stödjer vapenexport som påverkar konflikter, blir det också ansvarigt för de konsekvenser som följer – exempelvis att människor tvingas fly. Om Sverige bidrar till väpnade konflikter genom vapenexport, är det rimligt att Sverige också tar ansvar för de flyktingar som konflikten skapar.
Det finns ett samband mellan att stödja krig ekonomiskt och att senare behöva hantera ökade flyktingströmmar – konsekvenserna kommer tillbaka. Ett land som tjänar på krig genom vapenexport behöver också vara berett att ta ansvar för de humanitära följderna, inklusive människor på flykt.
Vi måste även därför förvänta oss att antalet människor som tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarnas konsekvenser kommer att öka. Klimatflyktingar kommer inte att vara ett avlägset problem som någon annan får hantera. De kommer att vara människor som tvingas fly när deras hem blir obeboeliga, när skördarna slår fel, när vattenförsörjningen kollapsar eller när extremväder förstör deras försörjning.
Svensk lag förbjuder medverkan till krigsbrott och Folkrättsförordningen, Genèvekonventionerna och EU:s regler om vapenexport förbjuder stöd till vapenaffärer när risken finns att de används i strid med internationell humanitär rätt. Trots detta har flera ministrar i Tidö-regeringen de senaste åren avslöjats med aktieinnehav i bolag direkt kopplade till försvar och vapenindustri:
Alice Teodorescu Måwe (KD): EU-parlamentariker för Kristdemokraterna (KD):
- Aftonbladet återger uppgifter från Dagens ETC att Teodorescu Måwe köpt aktier i Rheinmetall, Hensoldt och Saab, efter tidigare aktieinnehav i försvarsindustrin. Källa: Aftonbladet.
- Aktien i Rheinmetall har stigit med cirka 23 % efter köpet Aftonbladet.
- Slutsats: Som EU-parlamentariker, med inflytande över politik kring vapenexport och försvar, väcker hennes investeringar frågor om jäv då både hennes ställningstaganden och personliga ekonomi påverkas av samma beslut. Folkrättsligt kan det även ses som ett direkt stöd till krigsbrott när investeringarna gynnas av militära handlingar. Hennes pressekreterare hävdar att köpen är deklarerade och långsiktiga, men inga garantier ges för att hon inte ekonomiskt gynnas av konflikternas utveckling, med tanke på att aktieköpen har varit dagen innan vapenvila.
Maria Malmer Stenergard (M): Utrikesminister – aktieköp i Mildef:
Enligt Ekot köpte Maria Malmer Stenergard aktier i försvars- och IT‑företaget Mildef i maj 2024, för strax under 10 000 kr, samtidigt som Sverige och Danmark förhandlade om en miljardorder om Stridsfordon. Källor: Sveriges Radio Aftonbladet SvD.se
Aktien trefaldigades i värde efter att affären offentliggjordes i december 2024 Aftonbladet SvD.se.
Flera experter betecknar affären som problematisk – även om reglerna formellt följts – på grund av det potentiella jävsperspektivet Aftonbladet SVT Nyheter Göteborgs-Posten.
Aftonbladet rapporterar även att Stenergard anmälts till Konstitutionsutskottet. Källa: Aftonbladet. Utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieköp i försvarsbolaget Mildef, samtidigt som Sverige har förhandlat om stora vapenaffärer, vilket väcker frågor om jäv och förtroende för regeringsföreträdare i Tidöregeringen – en problematik som egentligen inte borde vara svår att förstå.
Trots att formella regler följts har affären väckt kritik och anmälts till Konstitutionsutskottet, eftersom den potentiellt kan påverka ministerns opartiskhet. Situationen väcker viktiga frågor: hur kan regeringen säkerställa att ministrar som själv gjort jäviga aktieköp samtidigt vill och kan frångå denna typ av affärer, är det bara för PR? Hur upprätthålls integritet och förtroende när ministrar både deltar i och reglerar beslut som rör vapenexport, som under svensk lag och internationella konventioner inte får medverka till krigsbrott?
Mats Persson (L): Integrationsminister:
- Under sin tid som utbildningsminister köpte Mats Persson aktier i Ericsson samma dag som regeringen beslutade om en forskningssatsning på 2,3 miljarder kronor, där Ericsson var en av initiativtagarna. Detta har väckt kritik från rättsexperter som menar att han borde ha avstått från att fatta beslut där företag han äger aktier i är en part för att undvika intressekonflikter. Källor: Sveriges Radio
- Vidare har det framkommit att Mats Persson äger aktier i flera svenska börsbolag, vilket kan leda till potentiella jävsituationer i hans roll som minister. Trots detta har han inte alltid anmält jäv vid beslut som kan påverka dessa bolag, vilket har kritiserats av professorer i förvaltningsrätt. Källa: SVT Nyheter
- Slutsats: Mats Perssons aktieinnehav och hantering av jävsfrågor illustrerar problematiken med bristande transparens bland ministrar. Att han köpte aktier i Ericsson samma dag som regeringen beslutade om en forskningssatsning på 2,3 miljarder kronor – där Ericsson var en part – väcker frågor om potentiella intressekonflikter och underminerar förtroendet för beslutsprocessen med tydligt jäv. Ytterligare ägande i flera svenska börsbolag, kombinerat med att han inte alltid anmält jäv förstärker bilden av att nuvarande rutiner inte fullt ut säkerställer opartiskhet. Situationen understryker behovet av striktare transparenskrav för ministrar för att upprätthålla tillit och integritet i regeringsbeslut.
Vilken är din ärliga åsikt: Berätta vad Du känner och tycker:
