Sustainability Economics

Under de senaste åren har återställning av våtmarker fått en allt större roll inom klimat- och miljöforskningen. Våtmarker beskrivs ofta som naturens egna vattenreservoarer eftersom de kan lagra stora mängder vatten, rena vatten från näringsämnen och föroreningar samt skapa livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Samtidigt fungerar många våtmarker, särskilt torvmarker, som några av jordens viktigaste naturliga kollager. När våtmarker dikas ut för jordbruk, skogsbruk eller exploatering . . .

Kalhyggesbruk beskrivs ibland som ett sätt att efterlikna naturliga störningar, exempelvis stora stormar eller skogsbränder. Vetenskapligt finns det dock tydliga skillnader mellan naturliga störningar och moderna kalhyggen. Vid naturliga störningar lämnas döda träd, gamla stubbar, rotsystem och mycket organiskt material kvar i skogen. Detta skapar livsmiljöer för svampar, insekter, fåglar och andra arter samtidigt som markens näringsämnen till stor del bevaras. Vid ett modernt kalhygge avverkas däremot nästan alla . . .

Tröskel effekter Tröskel effekter, förekommer inom många olika områden i naturen. Det som gör dem särskilt intressanta är att förändringen ofta sker långsamt under lång tid, för att sedan plötsligt accelerera när en kritisk gräns passeras. Här är några exempel. Skogar En skog kan utsättas för successiv avverkning under många år utan att ekosystemet kollapsar. Men om alltför många träd försvinner förändras mikroklimatet. Solen når marken, temperaturen stiger, luftfuktigheten . . .

När matjorden eroderar försvinner inte bara ett tunt lager jord. Det är ett förlorat ekosystem som har tagit hundratals eller ibland tusentals år att bygga upp. Den översta delen av jorden, myllan, innehåller merparten av det organiska materialet, näringsämnena och de mikroorganismer som gör marken levande. När detta lager spolas bort minskar markens bördighet, samtidigt som dess förmåga att lagra både vatten och kol försämras. En annan aspekt är . . .

Värmeböljor är idag en av de dödligaste konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Till skillnad från stormar, översvämningar och bränder kommer de ofta smygande. Därför kallas de ibland för ”den tysta mördaren”. När temperaturen förblir extremt hög under flera dygn, särskilt om nätterna inte ger någon svalka, utsätts människokroppen för en mycket stor belastning. Den mänskliga kroppen fungerar bäst kring en inre temperatur på cirka 37 grader. Vid långvarig hetta måste . . .

Faktum är att det är ett väldigt intressant exempel på hur hållbar teknik inte automatiskt leder till ett hållbart samhälle. Cykeln är i sig ett av de mest miljövänliga transportmedlen vi har, men affärsmodellen bakom de kinesiska cykelprojekten visade att även ”gröna innovationer” kan bli ohållbara om de drivs av spekulation, överproduktion och bristande planering. I mitten av 2010-talet uppstod en enorm boom med delningscyklar i Kina. Företag som . . .

Det finns perioder, framför allt under hösten och vintern, då luften i delar av Pakistan – särskilt i Lahore – blir så förorenad att människor bokstavligen inte kan se den blå himlen. Sikten kan minska till några hundra meter och staden ligger under ett tjockt gråbrunt täcke av smog. Invånare har beskrivit att de vaknar på morgonen utan att kunna se solen eller horisonten.  Det är dock inte en . . .

Hur många dör i värmen? Det korta svaret är att ingen vet exakt ännu, eftersom årets värmeböljor fortfarande pågår och många värmerelaterade dödsfall beräknas i efterhand genom så kallad överdödlighet. Just nu rapporteras dock att: I Frankrike uppskattar hälsomyndigheterna att den senaste extrema värmeböljan redan har orsakat omkring 1 000 extra dödsfall, främst bland äldre personer. I Spanien har forskare uppskattat att flera hundra personer kan ha avlidit under . . .