Kalhyggen som ”Naturvård”? Skulle inte tro det. . .

Kalhyggesbruk beskrivs ibland som ett sätt att efterlikna naturliga störningar, exempelvis stora stormar eller skogsbränder. Vetenskapligt finns det dock tydliga skillnader mellan naturliga störningar och moderna kalhyggen. Vid naturliga störningar lämnas döda träd, gamla stubbar, rotsystem och mycket organiskt material kvar i skogen. Detta skapar livsmiljöer för svampar, insekter, fåglar och andra arter samtidigt som markens näringsämnen till stor del bevaras. Vid ett modernt kalhygge avverkas däremot nästan alla . . .

Tröskel effekter. Jag som trodde allt var ok?

Tröskel effekter Tröskel effekter, förekommer inom många olika områden i naturen. Det som gör dem särskilt intressanta är att förändringen ofta sker långsamt under lång tid, för att sedan plötsligt accelerera när en kritisk gräns passeras. Här är några exempel. Skogar En skog kan utsättas för successiv avverkning under många år utan att ekosystemet kollapsar. Men om alltför många träd försvinner förändras mikroklimatet. Solen når marken, temperaturen stiger, luftfuktigheten . . .

Myllan som Tröskel Effekt – Vilken hemsk tanke?

När matjorden eroderar försvinner inte bara ett tunt lager jord. Det är ett förlorat ekosystem som har tagit hundratals eller ibland tusentals år att bygga upp. Den översta delen av jorden, myllan, innehåller merparten av det organiska materialet, näringsämnena och de mikroorganismer som gör marken levande. När detta lager spolas bort minskar markens bördighet, samtidigt som dess förmåga att lagra både vatten och kol försämras. En annan aspekt är . . .

Ohållbar icke ekologisk jordbruk bidrar ju inte riktigt?

När matjorden eroderar (i ju med cocktail bomber av nitrat och gödsel samt gifter) försvinner inte bara ett tunt lager jord. Det är ett förlorat ekosystem som har tagit hundratals eller ibland tusentals år att bygga upp. Den översta delen av jorden, myllan, innehåller merparten av det organiska materialet, näringsämnena och de mikroorganismer som gör marken levande. När detta lager spolas bort minskar markens bördighet, samtidigt som dess förmåga . . .

Klimatbastun som mördar! ! !

Värmeböljor är idag en av de dödligaste konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Till skillnad från stormar, översvämningar och bränder kommer de ofta smygande. Därför kallas de ibland för ”den tysta mördaren”. När temperaturen förblir extremt hög under flera dygn, särskilt om nätterna inte ger någon svalka, utsätts människokroppen för en mycket stor belastning. Den mänskliga kroppen fungerar bäst kring en inre temperatur på cirka 37 grader. Vid långvarig hetta måste . . .

Kinesisk Hushållning – Not!

Faktum är att det är ett väldigt intressant exempel på hur hållbar teknik inte automatiskt leder till ett hållbart samhälle. Cykeln är i sig ett av de mest miljövänliga transportmedlen vi har, men affärsmodellen bakom de kinesiska cykelprojekten visade att även ”gröna innovationer” kan bli ohållbara om de drivs av spekulation, överproduktion och bristande planering. I mitten av 2010-talet uppstod en enorm boom med delningscyklar i Kina. Företag som . . .

Pakistansk ”himmelrike”?

Det finns perioder, framför allt under hösten och vintern, då luften i delar av Pakistan – särskilt i Lahore – blir så förorenad att människor bokstavligen inte kan se den blå himlen. Sikten kan minska till några hundra meter och staden ligger under ett tjockt gråbrunt täcke av smog. Invånare har beskrivit att de vaknar på morgonen utan att kunna se solen eller horisonten.  Det är dock inte en . . .

Är det varmt nu?

Hur många dör i värmen? Det korta svaret är att ingen vet exakt ännu, eftersom årets värmeböljor fortfarande pågår och många värmerelaterade dödsfall beräknas i efterhand genom så kallad överdödlighet. Just nu rapporteras dock att: I Frankrike uppskattar hälsomyndigheterna att den senaste extrema värmeböljan redan har orsakat omkring 1 000 extra dödsfall, främst bland äldre personer. I Spanien har forskare uppskattat att flera hundra personer kan ha avlidit under . . .

Frågor som hör till sammanhanget?

Det här är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat, för tipping points handlar egentligen om jordens ”balanspunkter” – när ett ekosystem förändras så mycket att det inte längre kan återgå till sitt tidigare tillstånd. Det du tänker på är en av de mindre uppmärksammade, men mycket viktiga, tipping points: jordens bördighet. När jordbruk bedrivs under lång tid med intensiv plöjning, ensidiga grödor, stora mängder konstgödsel och bekämpningsmedel, samtidigt . . .

Skåne ryker – Om vi inte gör något nu?

De mycket svåra översvämningarna i området kring Valencia under hösten 2024. Så kommer Skåne att rykas med? Då drabbades regionen av ett extremt regnoväder, ett så kallat DANA (”Depresión Aislada en Niveles Altos”), där kall luft högt upp i atmosfären mötte mycket varm och fuktig luft från Medelhavet. På vissa platser föll nästan ett helt års nederbörd på bara några timmar. Översvämningarna blev katastrofala och över 220 människor omkom. . . .

Tillbaka till toppen