Författare: klimatbastu

När ett land deltar i eller stödjer vapenexport som påverkar konflikter, blir det också ansvarigt för de konsekvenser som följer – exempelvis att människor tvingas fly. Om Sverige bidrar till väpnade konflikter genom vapenexport, är det rimligt att Sverige också tar ansvar för de flyktingar som konflikten skapar. Det finns ett samband mellan att stödja krig ekonomiskt och att senare behöva hantera ökade flyktingströmmar – konsekvenserna kommer tillbaka. Ett land . . .

När ett land deltar i eller stödjer vapenexport som påverkar konflikter, blir det också ansvarigt för de konsekvenser som följer – exempelvis att människor tvingas fly. Om Sverige bidrar till väpnade konflikter genom vapenexport, är det rimligt att Sverige också tar ansvar för de flyktingar som konflikten skapar. Det finns ett samband mellan att stödja krig ekonomiskt och att senare behöva hantera ökade flyktingströmmar – konsekvenserna kommer tillbaka. Ett . . .

Om en uppgift som dokumentärfilmen After Work hänvisar (ca 85% av världens arbetande befolkning visar att de avskyr jobbet och jobbar utan mening) till visar att en mycket stor andel av arbetande människor upplever låg trivsel, låg motivation eller bristande mening i sitt arbete, väcker det en grundläggande socialvetenskaplig fråga: Vad händer med ett samhälle när arbete för en stor del av befolkningen främst blir något som måste uthärdas . . .

Och här är en viktig juridisk skillnad: Århuskonventionen är inte ett EU-direktiv och inte en svensk lag i vanlig mening. Det är en internationell konvention, alltså ett internationellt rättsligt avtal mellan stater. Den gäller därför inte bara i Danmark.  Vad är Århuskonventionen?  Det fullständiga namnet är UNECE Convention on Access to Information, Public Participation in Decision-making and Access to Justice in Environmental Matters. På svenska kan man ungefär säga . . .

Utdikade torvmarker/våtmarker står för ungefär 20 procent av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp, enligt Naturvårdsverket. Det motsvarar cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Den mest vetenskapligt hållbara lösningen på dagens klimat- och miljöproblem är att förstå uppvärmning, koldioxidutsläpp, vattenbrist, torka, bränder och våtmarker som delar av samma sammanhängande system. När människor förbränner kol, olja och naturgas ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Koldioxid absorberar en del av den infraröda värmestrålning . . .

Ett torrare klimat kan uppstå genom flera olika mekanismer. Den mest grundläggande är att nederbörden minskar, men torka kan också uppstå eller förstärkas genom att temperaturen ökar. Varmare luft kan i allmänhet innehålla mer vattenånga, vilket innebär att atmosfären under vissa förhållanden kan öka efterfrågan på vatten från mark och vegetation. Denna ökade atmosfäriska efterfrågan brukar ibland beskrivas som atmosfärisk uttorkningskraft. När temperaturen stiger ökar den potentiella avdunstningen. Om . . .