Det är väl ingen som missat att flera länder står i brand i Europa men vad kan vi själva göra? Att minska framtidens brandrisk handlar inte enbart om att minska utsläppen av växthusgaser. Miljövetenskaplig forskning visar att landskapets utformning spelar en avgörande roll för hur väl ett område kan stå emot torka och extrema värmeperioder. Hållbar vattenförvaltning (vi klorrenar och spolar ca 20 liter vatten varje gång), klimatanpassad stadsplanering . . .
När ett land deltar i eller stödjer vapenexport som påverkar konflikter, blir det också ansvarigt för de konsekvenser som följer – exempelvis att människor tvingas fly. Om Sverige bidrar till väpnade konflikter genom vapenexport, är det rimligt att Sverige också tar ansvar för de flyktingar som konflikten skapar. Det finns ett samband mellan att stödja krig ekonomiskt och att senare behöva hantera ökade flyktingströmmar – konsekvenserna kommer tillbaka. Ett land . . .
DEBATT. När Sveriges framtida energiförsörjning diskuteras hamnar vi ofta i samma låsta motsättning: kärnkraft eller vindkraft, stora kraftverk eller stora vindparker. Men mitt i denna debatt riskerar vi att förbise en betydligt enklare fråga: Hur mycket energi kastar vi bort varje dag? I våra städer finns stora mängder organiska restflöden från hushåll, restauranger, livsmedelsproduktion och avloppssystem. Material som vi ofta betraktar som något som bara ska transporteras bort och . . .
Jag tycker inte om cancer. Cancer kan knappast beskrivas som ”hållbart”. Därför behöver vi vara försiktiga med hur vi använder begreppet hållbarhet i energidebatten. Jag upplever att vissa energibolag, såsom Vattenfall, kommunicerar på ett sätt som förenklar en komplex fråga. När el producerad med uran benämns som ”hållbar” och kärnkraft beskrivs som ”ofarlig”, väcker det frågor. Om inte väckarklockor. Kärnkraft är visserligen koldioxidsnål under drift men allt handlar inte . . .
Jag brukar säga att jag inte har någon religion. Om jag ändå skulle beskriva det som ligger mitt hjärta närmast, skulle jag säga att min tro heter Pachamama. Inte som en gudom långt borta i himlen, utan som en påminnelse om att jorden under våra fötter är levande. Att skogen andas. Att havet bär på minnen äldre än mänskligheten. Att träden är världens första solpaneler och att varje insekt, svamp och . . .
Våtmarker hör till jordens mest värdefulla ekosystem. Trots att de bara täcker en liten del av landytan lagrar de enorma mängder kol, reglerar vattenflöden, skyddar den biologiska mångfalden och kan minska risken för omfattande skogsbränder. En mosse är ett levande ekosystem som växer mycket långsamt – ungefär en millimeter per år. Under tusentals år byggs torv upp av döda växtdelar, framför allt vitmossa (Sphagnum), som bryts ned mycket långsamt . . .
Klimatförändringen är en av de mest komplexa utmaningar mänskligheten har mött. Den handlar inte enbart om ökande temperaturer, förändrade nederbördsmönster eller ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären. Klimatförändringen är ett resultat av förändringar i hela jordens system, där atmosfären, haven, biosfären, marken och mänskliga samhällen är sammanlänkade genom komplexa processer och återkopplingsmekanismer. Därför kräver klimatkommunikation mer än enbart fakta och statistik. För att människor ska kunna förstå klimatförändringens betydelse, . . .
En djupare dimension av kommunikativ och social mognad handlar om relationen människan har till sig själv. Hur vi behandlar oss själva påverkar ofta hur vi ser på vår plats i världen och hur vi relaterar till andra människor, djur och naturen. Ett samhälle där människor präglas av stark självkritik, skam eller känslan av att aldrig vara tillräckliga kan skapa en kultur där värde kopplas till prestation, överkonsumtion och ständig . . .
Jag tror att en av de viktigaste sakerna vi kan göra för klimatet faktiskt börjar hos oss själva. Klimatförändringen handlar inte bara om teknik, forskning eller politik – den handlar också om oss människor. Om hur vi tänker, hur vi bemöter varandra och hur vi väljer att leva tillsammans. Ett tips är att ibland stanna upp och ställa några enkla frågor till sig själv. Hur påverkar mina val naturen? . . .
Den här 89 %-siffran är verklig, men den missförstås ibland så här kommer klargöring om hur lite vi vet om varandra. Siffran betyder inte att 89 % av världens befolkning redan gör hållbara handlingar, utan att 89 % anser att deras regering bör göra mer för att bekämpa klimatförändringarna och att man är villig att samarbeta. Den kommer från en mycket omfattande vetenskaplig studie som publicerades i tidskriften Nature . . .
